Nu känns det som om Tyskland äntligen har vaknat!

1924-1926

Jag gick med i N.S.D.A.P den 3 januari 1924. Det var en dag då många valde att börja bära den röda bindeln eftersom våran borgmästare också gick med då. Jag var på torget med Karl och lyssnade på hans tal. Hela staden var där förutom de sjuklingar som inte kunde gå ur sängen och kommunisterna ifrån Messerscmidht, de landsförrädarna. Fast det var väl så bra det. De skulle kanske ha ställt till med bråk och förstört Eckenharts tal eftersom de hatar allt som har med nationalsocialister att göra. Eckenhart var mycket vältalig på ett sätt som jag aldrig sett förut och jag kände en slags respekt börja gro för våran borgmästare, den man som jag för några år sen hade fnyst åt på gatan. Men nu vet jag bättre en att agera som kommunisterna. Eckenhart är en hedervärd man och en patriot, han förtjänar respekt.

På det personliga planet så slutade Bianca skolan och började som lärling i en syateljé. Hon är bara 17 år men redan mycket skicklig med nål och tråd. Vi är stolta över henne och det flit hon visar upp, det är sann tysk anda det. Synd bara att det inte brås på hennes bror som hellre sitter och läser än hjälper till i hemmet. Jag får ta och ge honom en hurring och undervisa lite i arbetets anda så att det blir pli på honom någon gång.

I sluter på 1926 så lyckades jag äntligen övertyga min fru Frida att Hitler skulle rädda Tyskland ifrån den position som vi har hamnat i och rusta upp Tyskland till dess forna glans, äntligen så är vi eniga inom denna ytters viktiga fråga.

1927-1928

Ekonomin har kommit på fötter igen efter de svåra åren och i samband med partiets framgångar kan man nu äntligen känna på lite optimism. I ett uttalande på radio sa Hindenburg att flera av våra krigsskulder till Frankrike och England är nu är betalda. Det gav mig en bittersöt smak i munnen. Vi borde egentligen inte betala någonting , det var inte rätt ententen att ta ut krigsskadestånd och beskylla oss för att ha startat kriget när vi inte gjorde det. Vi bara stöttade våran allierad Österrike som var involverad i en mindre konflikt emot några upprorsmakare. Det var snarare Frankrikes fel att det eskalerade i ett världskrig.

1929

Den stora börskraschen slår hårt emot hela världen. Om man ska tro tidningarna så hoppar människor ner för höghus i förtvivlan och fabrik efter fabrik går i konkurs. Hårdare tider är iallafall ett oundvikligt faktum.Tyskland får nu inte längre in några stödpengar ifrån USA och jag rädd för att vi kommer att falla tillbaka till arbetslöshet och inflation. Men varvet står stadigt säger våra förmän. Det lider alltid brist på båtar.

1930-1932

Nu har jag äntligen fått en uniform! Jag har alltid önskat mig en egen precis som soldaterna under det stora kriget. Tillsammans med några andra medlemmar i N.S.D.A.P går jag och längs gatorna och upprätthåller lag och ordning när polisen inte klarar det. Vi vill också få det klart för judarna att vi inte vill ha dem här.

En gång på kvällen så åkte vi med bil längs MariaStrabe när vi fick syn på en liten urverksbutik med en klocka i skyltfönstret som var formad som en sexkantig stjärna, det var den judiska davidsstjärnan. Snabbt så stannade vi och hoppade ur bilen. Vi sprang fram till glaset och sparkade sönder det, vi rev  ner alla klockor, urverk och allt annat som den giriga juden ägde. Det var otroligt kul måste jag erkänna. Sen sprang vi tillbaks till bilen igen och körde snabbt därifrån tjoandes och hurrandes, allting gick på trettio sekunder. Davidsstjärnan tog vi med oss som ett minne av vår första räd.

Arbetslösheten ligger uppe på otroliga 7 miljoner och det märks även i Regendsburg. Många arbetare har tvingats sluta på messerschmidt fabriken och nu kan man se dem i utkanten av stan, de tar dagsjobb för några mynt eller tigger sig fram. Jag är själv lite orolig för mitt jobb eftersom två här också har fått sluta. Båda två var äldre som har jobbet på fabriken i hela sitt liv. Trots att jag inte kände dem personligen så är jag förbannad. Det är vi alla, så här kan det inte gå till. Som tur var får jag utlopp för min ilska på kvällarna tillsammans med de andra SA-männen. En slags samhörighet har vuxit fram emellan oss som jag trodde endast var reserverad för skyttegravarnas soldater. Jag går på alla våra möten, och jag bär min bindel med stolthet.

1933

Under detta år blev Hitler till slut rikskansler. Nya lagar instiftades förstås , Hitler är en handlingskraftig person i ordets rätta bemärkelse. I Regendsburg anordnades ett stort bokbål där vi kastade in skadliga verk såsom de av Karl Marx och Heinrich Mann.  Jag upplevde det hela som om jag tog en kall dusch där allt det överflödiga på min kropp, all min smuts och allt mitt fett och annat som inte behövdes sköljdes bort. Man märker att Tyskland håller på att göra det samma. En ny era är på väg.