17/2-1925
Kära dagbok, livet börjar kännas lättare igen och jag har fått tillbaka hoppet om Tysklands framtid. Efter stadskuppen och när Hitler hamnade i finkan så förbjöds även hans parti, jag trodde att Tysklands framtid var dödsdömd. Jag trodde att jag skulle ha varigt tvungen att flytta och söka lyckan någon annanstans, att det bara skulle bli värre och värre att fler skulle dö utav svält och sjukdomar att inflationen bara skulle stiga, men jag hade fel som tur var. Hitler kom ut ur fängelset i slutet av 1924 det hade jag aldrig trott, gud vakar nog över honom. Han är menad att styra Tyskland tillbaka till framgång! Nu är även hans parti lagligt igen och jag har blivit medlem, man måste ju visa vad som är rätt och vad man tror på.
Den lättnad jag kände när alla de här bra nyheterna kom går inte att beskriva, det var som en tung sten innanför bröstet bara rullade iväg och jag kunde andas ut igen. Jag började faktiskt gråta av lycka och bad en bön till gud om att vaka över Hitler och Tysklands framtid, jag tackade honom för att ha hjälpt honom på fötter så snabbt. Jag har inte bett till gud ända sen kriget var, då bad jag om att han skulle vaka över min man, men utan framgång. krigsskadeståndet har minskats och vi har fått ekonomisk hjälp från USA, så då har även Inflationen vänt och det har blivit ekonomiskt enklare i Tyskland.
Det var tur att det vände just nu eftersom att annars hade jag inte haft råd att betala min fars begravning, han dog precis innan Hitler blev utsläppt ur fängelset och jag lät honom begravas bredvid min mor. Jag har aldrig träffat henne eftersom hon dog när jag föddes men jag vet att min far älskade henne. När han dog blev jag både sorgsen och lättad, det var ingen nyhet att han skulle dö så jag var beredd på de, och det blev lättare för mig att ta hand om mig själv och försörja mig. Men han var ändå min far och jag har alltid älskat honom, jag har dock inte haft tid att sörja honom än inte på samma sätt som jag sörjde och fortfarande sörjer över min bortgångna man.
Igår efter jobbet så gick jag förbi bokhandlarna och såg att de sålde Hitlers nya bok "Mein Kampf" och jag var bara tvungen att köpa den, även fast den var ganska dyr så var jag tvungen att unna mig den. Så nu måste jag börja läsa den.
12/6-1929
USA har störtat i en ekonomisk kris, och det står överallt i tidningarna. Nu börjar det säkert om igen, med allt elände. Jag har hört att extremt många har förlorat sina jobb jag vet inte exakta siffror men jag vet att jag ska vara glad över att jag fick behålla mitt. Jag blir så extremt irriterad och förtvivlad över att vi går ”tillbaka i tiden” jag är så jävla trött på att alltid bli utsatt för motgångar hela tiden! Nu måste väll alla förstå vad som behövs för att rådda Tyskland, alla måste lägga sina röster på Hitler och ställa sig bakom honom!
Jag har läst hans bok nu och det han skriver är så rätt, jag känner igen mig i hans tro och tankar. Vi behöver göra Tyskland rent och mäktigt, vi måste bevisa för världen vilka vi faktiskt är och ge igen för alla som gett oss alla motgångar. Vi behöver ge igen mot judarna, sienarna, Frankrike och alla andra länder och människor som förstört för oss rena tyskar!
1932
Nu är arbetslösheten i Tyskland så extremt hög att jag knappt kan förstå det, vi behöver agera nu och se till att komma på fötter igen, fort! Vi behöver en lösning snabbt annars kommer det bara bli värre igen. Jag har kvar mitt jobb fortfarande men jag vet inte hur länge jag kommer ha den turen. Den ända som värkar visa att han vill ha en förändring och kämpar för det är Hitler, han flyger runt i hela Tyskland och talar. Han hinner med tjugo städer om dagen. Det måste vara en jobbig handling men han gör det för Tyskland och det bevisar hans angachemang i Tysklands framtid!
Han har även varigt i Tyskland och pratat! Det var den lyckligaste dagen i mitt liv sen mitt bröllop. Jag stod längst fram och jublade, det kändes så mäktigt att höra honom tala jag blev så exalterad att jag grät och jublade hail Hitler.
10/5-1933
Idag var det bokbål i Regensburg, vi brände böcker skrivna utav judar. Det var en vacker syn och rättvisan har börjat! De där äckliga judar svinen ska äntligen få igen för vad de utsättit Tyskland för i alla dessa år. Det är rätt att de inte ska ha böcker i våra bokaffärer där de kan utrycka sina tankar och sina idéer, vi behöver dem inte. Jag är så lättad, så befriad jag njöt utav att se judarna längre bort i folkmassorna gråta utav sorg. De såg rädda ut och det borde de vara. Min lycka blev fulländad när jag såg de som hade köpt mitt hus står och gråta.
Under 1933 har det hänt mycket positivt, Adolf Hitler har svurits in som rikskansler och många nya förändringar och regler har skett sen dess. De judiska affärerna har fått judestjärnor och texter på sig så man vet att de är judiska och Tysklands regering uppmanar att inte handla från de affärerna, vilket är bra eftersom då kan man veta vilka affärer man ska undvika för att slippa stödja judarna. Vi rena tyskar får mer och mer makt och judarna får mindre, de blir trakasserade hela tiden och jag njuter av att se det, jag har även deltagit i vissa trakasserier. Bland annat har jag förstört fönster rutor på judiska affärer och i deras hus. Kastat stenar mot dem och skrikit jude svin och andra nedsättande ord. Jag ångrar mig aldrig, jag tycker de förtjänar det, de är inte människor för mig, bara förrädare och smutsiga. Jag längtar efter nästa ingrep från regeringen, jag har hört att det ska öppnas koncentrationsläger för de som gör landet illa, tex arbetslösa, lata, hemlösa, handikappade osv, längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar