Goda och dåliga nyheter, Misiu!

                   10:e Maj 1923

Det har varit exakt fyra år sedan jag hittade dig och började skriva i dig, Misiu!

Tack för dessa dagar som jag fick dela mina minnen med dig. Dina sidor börjar ta slut snart, jag kollade nyss, det finns ungefär 15 sidor kvar att skriva, du är riktig tjock du, under dessa fyra år skrev jag ganska regelbundet, typ en gång per tre dagar och vilken tur att du har så många sidor! Jag ska se till att du får mer papper senare idag, men jag vet inte var pappren ligger så jag måste leta reda på dem först!

Varför jag inte bara gåt till marknaden och köper papper? Jo, på grund av denna inflation som jag berättade för dig för några dagar sedan (Jag tog reda på det ordet av mor, frågade henne igår). Bröd som kostade fem mark kostar typ trettio mark nu, förstår du, Misiu? Därför har jag inte råd med pappersinköp, och priset stiger och stiger, jag vet inte när det ska sluta, men det kan väl inte stiga till miljoner? Dessutom så var det väldigt våldsamt borta där vid marknaden, ofta slagsmål. Du vet, nazisterna kan aldrig stå ut med kommunister, de bråkar och slåss jämt. Jag får en dålig känsla av detta. Nazisterna är inte särskild kända men de som tror på dem verkar vara helt hjärntvättade, eftersom att folk som jag kände som blev nazist beter sig helt annorlunda.

Julius verkar inte heller så glad över detta, vi träffades på marknaden igår och snackade. Men så länge har han sagt att jobbet i stadshuset inte verkar vara så påverkad, det var skönt att höra i alla fall. Där jag jobbar har som tur inte heller blivit påverkad så mycket heller. Men jag har hört från många att de får slita hårdare för pengarna och många av dem är väldigt trötta och under lång tids repetition lett till sömnbrist eller övermattning. Mindre och mindre folk är ute på gatorna nu för tiden. Jag hoppas att allt blir bra snart!