Skriken från ens barn är det värsta ljud en pappa kan höra

1925

Ju större Hitler blir desto värre blir tiderna. Det skulle såklart inte en kristen i vårt land säga. För de ljusa så är deras liv som vanligt, bortsett från att de behöver bevittna hat mot judarna, om de inte är just de som förtrycker oss förstås. Allt detta struntprat som Hitler pratar om trodde jag aldrig skulle nå dem. Det är som att ett helt land aldrig skulle lyssna på en seriemördare som sa att de skulle döda varje person de såg.

Idag så hörde jag av tidningspojken att Paul Von Hinderburg hade blivit Tysklands nya president. Är det här en ny början? Är det här slutet på Hitlers erövring av Tyskland? Jag vet inte, jag har slutat hoppas, för varje gång jag hoppas far allting illa. Det är som att jag har oturen mot mig, så när jag hoppas något så blir det alltid raka motsatsen, så jag försöker att inte hoppas på något. Jag har följt Paul von Hinderburgs kampanj och jag funderar på om han är tillräckligt stark för att vinna över Hitler. Förhoppningsvis är han det och detta ska bli Hitlers förlust.

Paul von Hinderburg har nu lett vårt land i fem månader. Ändå ser jag inte så stor skillnad. Pauls misstro mot nazismen är starkare än nazismen, men Hitler vägrar ge sig. Han fortsätter med sin propaganda och sakta börjar fler och fler gå över till hans sida. Hitler har släppt ut sin bok, Mein kampf. Har inte läst den och tänker aldrig göra! Jag hörde att Hitler tydligen inte har skriftens gåva så boken är inte särskilt populär, det glädjer mig. Det kanske är på grund av hur han skriver, men jag vill tro att det är för att ingen vill lyssna på honom.

1928

Året är nu 1928 och det har varit val idag. Paul von Hinderburgs leder fortfarande landet och Hitler fick bara 2,6 % röster från folket. Jag har kanske haft fel uppfattning, det kanske inte är så många nazister i Tyskland ändå. Alla gånger folk kastat saker mot mina fönster, det var kanske samma personer. Eller alla som hatat mot mig och min familj, det är kanske bara Regensburg som blivit en naziststad. Jag kanske lever på fel ställe, om jag flyttar till en annan stad så kommer jag behandlas bra igen! Slippa vara rädd och orolig för min familj. Det här är en stolt dag för mig och alla antinazister.

1929

Jag vaknade i natt av skrik. Det var inte första gången det hände. Skriken från ens barn är det värsta ljud en pappa kan höra. Som jag brukar göra när jag hör skriken så sa jag till min fru att hon skulle ligga kvar i sängen och jag gick mot min äldsta sons rum. Jag urskilde hans skrik från hans lillebror, men det är också oftast han som drömmer mardrömmar. Jag gick in till hans rum och satt mig bredvid honom och tog hans hand som jag alltid gör. Jag säger alltid samma fyra ord till honom, det kommer bli okej. Det skär i mitt hjärta när jag ser tårarna rinna från hans ögon.

1930

Året är nu 1930 och idag var det val igen. Hitler vann inte som tur var men jag börjar åter bli orolig. De senaste två åren har varit både hemska och bra. Jag har trott att Hitlers tid var över men att det såklart fanns de människor som skulle fortsätta trakassera mig. Jag började tycka att det var lite konstigt när trakasserierna ökade men jag intalade mig själv att jag bara inbillade mig. Det här skulle försvinna, jag är trygg. Så när jag fick höra resultaten blev jag förvånad. NSDAP hade ökat från 2,6 % av landets röster till 18,3 %. Min första reaktion var; har de räknat fel eller har jag hört fel? Det här är ju över, jag är trygg! Men som många andra gånger var jag fel igen.

1932

Val igen. Vad händer med Tyskland? Varför händer det här mig? Vad har jag gjort för att behöva uppleva allt detta? Uttrycket ”livet är inte rättvist” kan slänga sig i väggen. Livet är ett hav av orättvisor och ingen försöker göra något för att ändra på det. Jag börjar bli trött. Sömnlösa nätter gör mig svag men den psykiska förstörelsen gör mig svagare. NSDAP fick 37,3 % av rösterna och är nu det största partiet i riksdagen. De har ändå inte makten men jag undrar hur långt det är kvar till makten är hans och det är slut med Tyskland.

1933

En dag av skam. Det är så jag skulle förklara denna dag.

Jag satt och drack mitt morgonkaffe som jag brukade göra. Det var dyrt med kaffe men båda jag och min fru tycker att kaffet på morgonen är för viktigt för att tas bort. Vi har inte råd med någon radio så vi brukar försöka lyssna genom fönstret på vad våra grannar pratar om, eftersom de har en radio och ibland hör vi deras radio med. Våra grannar är även nazister så när man hör de jubla av glädje förstår jag at det hänt något dåligt för mig och när de blir arga så har det hänt något bra.

Så när vi satt och drack vårt kaffe hörde vi ett högt jublande. Jag tänkte genast, vad har hänt nu? Jag ställde mig vid fönstret och kollade mot deras hus. ”Heil Hitler!” hörde man från huset. ”Äntligen börjar riksdagen lyssna på folket! Nu börjar demokratin!” Jag blev förvirrad, nu börjar demokratin. Vad menade han med det? ”Älskling, Hitler har blivit Tysklands rikskansler”.

Hur ska Tyskland nu komma överens med de andra länderna? Först med bråken efter andra världskriget och nu ska Hitler vara den som har kontakten med de andra länderna. Vilket land skulle lyssna på en så hatisk person som vill rensa ut människan.