Jag skrev mycket förut när jag var yngre men nu, när jag börjar bli allt mer vuxen, har jag inte tid till så mycket längre. Nu tänker jag i alla fall göra ett försök och hoppas verkligen att jag får en stund över ibland!
Mitt namn är Sara Herschmann och jag är 16 år gammal. Bor gör jag tillsammans med min familj; mamma Annie, pappa Heinrich och min lillasyster Lara. Fast pappa var borta under kriget, han var soldat. Så mamma har fått ta hand om oss och hela tiden har vi oroat oss för honom. Han var en av de som överlevde och jag vet inte vad jag hade gjort, vad vi hade gjort, om han inte hade kommit tillbaka. Jag vill inte ens tänka på det, men alla är vi mer kärleksfulla mot varandra och bråkar inte lika mycket som förut.
Annars tror jag att vi är en ganska vanlig familj men vi har det förstås inte lika bra som innan kriget. Det har blivit mer grönsakssoppa och på min födelsedag fick jag bara den yllekappa som jag ändå skulle ha fått. Skönt är att vi har kvar våran lägenhet inne i stan och mormor och morfar bor på en gård söder om stan. Det är nog mycket tack vare dem som vi fick kött under kriget. Vi gav dem skor och kläder i utbyte mot mat.
På dagarna är jag i skolan och jag tycker att det är rätt kul. Jag vet ju också att en utbildning är bra i framtiden, men några av mina klasskamrater jobbar så mycket att de inte kan göra sina läxor. Det är synd tycker jag. De kommer kanske få jobba på bageri eller med att putsa skor hela livet…
Själv jobbar jag ibland på kvällarna hos familjen Risch och hjälper deras 8-åriga son med matten. När jag ska börja jobba på riktigt vill jag bli advokat eller skådespelerska. Jag älskar att stå på scen men vill inte sluta som nöjesflicka på en bordell. Och dessutom är jag kär i Edwin i min klass, borgmästarens son, och jag vet inte vad borgmästaren skulle göra om han fick veta att hans son ses med en flicka som jag…
Edwin och jag brukar ringa till varandra i smyg men det är svårt för man vet inte om någon av tanterna i växeln lyssnar. Han har i alla fall sagt att han gillar mig också och han ska prata med borgmästaren om att jag ska få hjälpa honom med matten, för jag är faktiskt bäst i klassen. Hoppas han tycker att det är en bra idé!
Om en stund ska jag iväg på en teaterkurs för första gången, jag är lite nervös men det ska nog gå bra! Och sedan måste jag hjälpa lille Aksel Risch med matteläxan, han är rätt duktig och det är roligt när han blir så glad över att klara en uppgift!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar