Idag är det min födelsedag, jag fyller trettiosju år och i det första paketet jag öppnade så fick jag dig. En väldigt kraftig dagbok med ett litet guld lås på sidan, ditt omslag är svart med lite guldiga mönster på. Jag hade önskat mig en bok för att skriva ned lite händelser och minnen i ifall att jag får barnbarn som vill veta om sin släkt historia i framtiden. Eftersom att jag inte skriver i dig för min egna skull hade jag tänkt att skriva ned lite om mig själv och mitt liv.
Så jag heter Ida Kloster, jag är född år 1882 i ungefär mitten av sommaren.
När jag just fyllt nitton år träffade jag mitt livs kärlek. Vi har vart lyckligt gifta i sexton år och har två barn, August och Alisa. Vi bor i utkanten av staden Regensburg i Tyskland i ett stort hus med två våningar och en inbyggd skyddskällare. Min man Hans Kloster har sedan åtta år tillbaka jobbat som tandläkre och han får ibland extra jobba som guldsmed, eftersom att Hans pappa som äger stadens smyckesbutik har blivit sjuk så måste han hjälpa till lite extra just nu.
Jag själv har innan kriget varit lärare men under kriget har jag jobbat som sömmerska eftersom att soldaterna behövde nya kläder lite då och då. Och eftersom att jag trivs i området så har jag fortsatt även efter kriget och slutat som lärare. Det finns fortfarande vissa barn som kommer för extra hjälp till mig men de flesta är hemma och hjälper till med hushållsarbetet.
Min familj och jag har haft väldigt tur under kriget. Eftersom att min man alltid har varit beredd på krig i landet så
hade vi skydd i våran källare där vi har ett helt förråd med livsnödvändiga saker. Jag har därför inte direkt kännt någon otrygghet under kriget och eftersom att staden endast fått lindriga skador så har ingen jag känner blivit skadad.
Jag ska försöka att skriva lite i dig då och då när jag får tid över, men nu hör jag att mina barn kommit hem från affären så nu ska vi baka en tårta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar