1923
Det var ett tag sedan jag skrev senast i min gamla dagbok och det har hunnit hända en hel del. Jag har äntligen börjat sätta mig till rätta i den lilla staden Regensburg och för några veckor sedan tog jag till sist tag i problemet att skaffa jobb. Innan har jag mest gått runt på gatorna med min gitarr och försökt livnära mig men det är inget alternativ längre, inget som far skulle varit stolt över att jag gjorde och inget att leva på häller. Men nu har jag fått ett jobb på apoteket i stan där min mor tidigare jobbat och jag trivs riktigt bra faktiskt. Dagarna tillbringar jag med min chef Kenja West, en riktigt trevlig person faktiskt. Hon står i kassan medan jag går ärenden och skriver ut recept, lönen är också en rejäl höjning. Förra veckan träffade jag två av fars gamla vänner och vi började diskutera ämnet om mitt hus och männen erbjöd sig att hjälpa till att renovera. Jag blev riktigt glad för erbjudandet och tog en hel helg till att städa undan och sälja fars gamla föremål innan dom skulle sätta igång med arbetet. Det var riktigt att sortera bland fars gamla lådor fulla med saker från min barndom, helst hade jag velat behålla allting med eftersom att det ny råder en hyperinflation i landet behöver jag pengarna. Jag hade aldrig klarat det om inte Kenja hjälpt mig, jag har aldrig samarbetat så bra med någon tidigare och på två dagar var huset tömt.
Hyperinflationen påverkar alla i stan, folk börjar får det jobbigt ekonomiskt, Kenja och jag får lite sålt på apoteket. Nu kan en medicin bli dubbelt så dyr än vad den var innan och folk blir arga och upprörda. Skatterna att betala blir också bara högre och högre. Igår läste jag i tidningen att Tysklands ekonomiska kris beror på att Amerika slutat skicka pengar till vår land, vad innebär det? Vad betyder det? Kommer pengarna att ta slut? Kommer jag att ha råd att ha kvar huset? Nu när allt går så bra för mig, nu när livet rullat igång igen. Men jag behövde inte oroa mig länge för bara nån vecka efter blev huset klart och min ekonomi rullade på igen, jag kunnde hyra ut övervåningen och det känade jag riktigt bra på.
Men för andra människor blir dom här tiderna svåra, Kenja har inte råd att behålla apoteket och jag får bli den nya ägaren som tur var kunde jag ändå behålla henne som anställd. Politik i övrigt blir ett större ämne för befolkningen i Regensburg.
Spännande och lite läskiga saker börjar hända i staden, gatorna står inte längre alltid tomma och tysta i nattens mörker. Konflikter av olika slag och anledningar börjar uppstå. Någonting stort kommer att ske i detta land, det kan jag lova. Om det är mot den ljusa eller mörka sidan kan jag inte se, men en riktigt stor förändring kommer att ske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar