Hotet

Den senaste tidens händelser har ersätts med ett lugn över Regensburg och mig. Eftersom jag har varit arbetslös sedan fars diamantaffär gick i konkurs så har jag inte haft någon stabil inkomst utan Wilhelm har låtit mig bo hos han gratis. Även om han inte säger det så märker jag att han börjar tröttna på det. Jag bestämde mig då för att söka jobb i Regensburg. Jag har en vän som arbetar i en judisk bokhandel, där jag tursamt fick jobb. Jag ska erkänna att sedan nazistpartiet NSDAP förbjöds så har jag mått mycket bättre, det känns som rättvisa har skapats. 

Det skulle dock inte vara länge, NSDAP blev tillåtet redan nästa år. Det kändes ändå ganska bra på något sätt, även om partiet hade blivit tillåtet så kändes det som dem var i schack. Ekonomin blev bättre i Tyskland. USA bidrog med pengar till Tyskland, det läste jag i tidningen men jag märker av det i Regensburg också. Nu är det färre tiggare som sitter vid torget och det är fler människor i butikerna. Wilhelm lät mig bo kvar så länge jag hade en inkomst men jag funderade på att försöka flytta. Jag fick jag för första gången i mitt liv en löneförhöjning, det känns nästan lite overkligt med tanke på den senaste tiden. Ägaren av bokhandeln tyckte jag gjorde ett bra jobb. 

Men inget varar för evigt. I tidningen så stod det om den stora börskraschen i USA, tänkte direkt att nu blir det inte lätt. En vecka senare efter jag hade läst den tidningen så kunde jag se nya tiggare sitta vid torget. Jag såg desperata människor på gatan som uttryckte sina känslor gentemot Tysklands ledare. Jag förstår dem men jag hoppas bara inte nazisterna kan dra nytta av det här.. En konstig känsla kröp in i mig, inte riktigt samma känsla som 1923 utan nu kändes det riktigt dåligt. Jag vet att Hitler och nazisterna har spridit ut propaganda tidigare och jag hoppas innerligt att folk inte tror på Hitler. En vän till mig på bokhandeln citerade en mening ur Mein Kampf. Avskyvärt.  Sent 1929 så utses tyvärr Hitler till ny rikskansler. Min framtidstro sjunker rejält och jag är redo för det värsta. 

Året 1933 så stiftas nya lagar. Politiska motståndare till nazisterna skickas till koncentrationsläger, judars affärsrörelser inskränkts m fl. Jag vet inte vad jag ska göra. Allting blir bara sämre och sämre. Till och med Wilhelm börjar bli orolig och då är det inte bra.