Hejdå frihet, ses vi imorgon?

1924-01-01

Nytt år, nya planer. 

Jag hoppas på mer pengar och att svinet Adolf Hitler försvinner från vårt land. Han sätter skräck i oskyldiga människor. 

Jag hoppas att detta blir ett år utan skräck och jag hoppas att människor börjar inse vad som händer med vårt land.

1926-07-05

Vad har hänt de senaste två åren? 

Jag kan helt klart säga att livet har blivit bättre här i Tyskland. Tyskland har fått en ny valuta vilket har lett till en stadigare ekonomi. Vi har råd med mat, kanske inte i överflöd men tillräckligt. Erics dotter Marie har även på senare tid börja hjälpa till med hushållet och lagar den mesta av maten som serveras i huset. Eric själv har sålt sitt hus, även om nazisterna håller en längre profil så anser vi det båda bättre att de bor kvar hos mig. 

1928-03-14

Idag på torget blev jag påtvingad en bok som är skriven av ingen mindre än Adolf Hitler själv. Det hjälper inte om man sätter den mannen i fängelse, han kommer alltid låta sin nazistiska ton höras högst av alla. 

Jag har gömt boken i källaren och skäms över att den inte ligger på närmsta soptipp. Det känns säkert att ha den ifall någon skulle få för sig att fråga.  

Är man en fegis om man inte protesterar och aktivt visar på sina åsikter? Jag känner mig feg som inte ens försöker påverka, som bara väntar och hoppas i min tystnad att allt ska bli bättre. Gränsen mellan vad som är klokt och fegt är hårfin.

1930-04-24

Tur att Eric sålde sitt hus för nu är det hans hus pengar vi överlever på. Min getmjölks försäljning går inge vidare i dessa tider. 

USA har slutat stödja landet med pengar och ekonomin har nått sin botten. 

Jag ber med Eric och Marie varje dag, flera gånger om dagen att ett mirakel ska inträffa. Nu när folk har det allt mer eländigt så drar nazisterna nytta av det. De gör de alltid gör, skyller skulden på andra. Fler och fler människor i Regensburg dras med strömmen och jag börjar se hakkors överallt på gatorna. 

Jag har börjat att dagdrömma mer och mer, en flykt från den bristande tillvaron. 

Jag har även för första gången börjat fundera över min familj och undrar hur de har det. Jag är antagligen bara ett minne blott för dem.

1933-02-03

Koncentrationsläger, det är tydligen något nytt som vår nya ledare har infört. En nyhet som ska hjälpa Tyskland mot framgång. När jag läste om det i tidningen blev jag förskräckt. 

Tyskland håller på och gräver sin egen grav. Nu är det officiellt tillåtet att kränka folk på öppen gata, att behandla folk sämre pga av ursprung, sjukdom eller tanke. Tanken som är det mest fria vi människor har tillgång till är nu mera kontrollerad av högre uppsatta män, ledare, Hitler.

Att demonstrera och försöka göra någon inverkan känns som försent nu, nu är det bara att hoppas på att vettet även ska komma till Adolf så att vår forna frihet kan komma till oss.